fredag, december 26, 2008

Åskådarsporten no 1

Det finns någon som har ett aldrig sinande intresse för min stickning: katten. Så fort garnet åker fram är han helt med på noterna. (Projekt med tunna, fina garner bör arbetas på i avskildhet.) "I never knew knitting was a spectator sport" som en kompis på besök uttryckte det för några veckor sedan. Nu vet han. Visserligen gillar katten även att kolla på annan sport (på tv), som tennis och slalom men det går ändå inte upp emot stickning.

Dessutom finns det ingen bättre ställe att ligga på än garnlådan. Denna har även ett lock, och ovanpå detta kan man sova, titta på tv eller spana in stickningen. Då och då händer det att locket är av, och då gäller det att snabbt som ögat dyka ner i lådan. Ovanpå stickor, nystan, böcker och annat är det såååå skönt att sova. Det gröna är en barnmössa, modell väldigt liten och mycket sötare än vad den ser ut på bilden. (Den slätstickade varianten av Djevellue i Myk start av May D. Langhelle). Jag har även gjort en lite större i samma gröna garn på ett halvt nummer större stickor, vilken blev förvånande mycket större!.

Höstens stora projekt har annars varit en åkpåse ur samma bok (ja, typ hälften av alla jag känner har precis fått eller väntar barn). Den är så otroligt söt i boken, och jag mätte upp att jag hade precis de 400 g av ett grovt ullgarn hemma som bekrivningen krävde. Men när jag började närma mig slutet (bara ärmarna kvar) insåg jag att garnet inte skulle räcka, ens till en ärm. Och garnet har några år på nacken och det gick inte att få tag på mer. Så det var bara att repa upp, suck. (Men katten konstaterade att det var minst lika roligt.)

Som ersättning, det behövs ju ändå en present, började jag på en kofta (fortfarande samma bok) och kan nu konstatera att den goda May nog är lite snål med garnmängdangivelserna. För det står att det ska gå åt 100 g, och jag köpte 150 g (av en annan sort förvisso) och det kommer inte att räcka. Dubbelsuck. Förhoppningsvis går det att få tag på mer den här gången.

Bland allt barnrelaterat så har jag också hunnit få den vita fluffiga sjalen färdig. Hurra! Den blev fjäderlätt och jättefin men jag har ingen bild på den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar